kråkor och dönickar

publicerades 27 maj 2008

Det här med att pilla näsan. Det verkar som om fenomenet delar Sverige i två läger. De som tycker att pilleriet i näsan endast bör göras i hemmets skyddade vrå (om ens då) eller de personer som gör det helt i det fria - utan några betänksamheter eller pardon.
Bredvid mig på vagnen i morse (ja, det blev alltså ingen promenad i rask takt som var planen i går kväll) satt ett kjoltyg på ungefär femtio-någonting år. Hon satt och läste Metro (artikeln om Donsö mer bestämt) och samtidigt med ett pekfinger väl placerat i vänster borre. Hon grävde både djupt och brett och jag kunde i min fascination inte sluta stirra. Helt obekymmrat körde hon runt sitt lite för tjocka finger bland sina slemhinnor och näsväggar. Stilla undrade jag vad "fynden" tog vägen. Lite låg på hennes cerisa tröja, ungefär vid bysten. Resten vet jag inte - otäckt nog. Antagligen låg väl hälften på mina jeans. Men med den lilla självbevarelsedrift jag har valde jag att inte titta. Det är något obehagligt med torkat snor från någon annan i ens knä. Jävla kråkpetande kärring - jag tycker du är äcklig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0